INTERNATIONELLA KOMMA UT - DAGEN, 11/10-2016
TW TRANS- OCH HOMOFOBI
DEL 2, ATT KOMMA UT FÖR OMVÄRLDEN
Som om det inte var läskigt nog att erkänna det för sig själv. Att våga erkänna vem jag var för mig själv var ett stort steg, men när jag väl gjort det klarade jag inte av att höra mitt dödnamn, att bli felkönad.
Det var en sen vinterkväll när jag satte mig ner vid soffan med mamma och förklarade för henne. Förklarade hur jag kände mig, vad jag ville bli tilltalad som och mitt pronomen. Det var otroligt ångestladdat, och jag kommer nog inte någonsin glömma kramen jag fick efteråt som försäkrade mig om att jag inte skulle bli utslängd.
Min mor visste redan dock att jag inte var heterosexuell. Att älska vem jag ville var en självklarhet, tyckte min mor.
Att komma ut för resten var otroligt läskigt. Jag skrev ett brev till alla mina teorilärare i gymnasiet och gav det till dem, vilket de accepterade och respekterade utan att säga fel namn en enda gång. En av lärarna öppnade brevet när jag stod bredvid och skrev in mitt namn, Toni, på direkten på hans schema.
Mina vänner accepterade och respekterade mig. Jag hade gjort mig av med vänner långt innan dess då jag fått veta att de var trans- och homofober. Kände inte att sådana individer var nödvändiga i mitt liv.
Det var svårt för vissa, speciellt familjemedlemmar, att justera och använda sig av rätt namn och pronomen varje gång. De har fortfarande svårt med pronomen. Men det var en särskild person som inte accepterade mig. En person som jag under hela min uppväxt älskat och sett upp till, men som jag nu inte längre har någon kontakt med, då han är en trans- och homofob. Min far.
Att älska vem som helst fick jag göra, men det var tydligen inte mitt förhållande med en abusive individ som knäckte mig, utan det var en relation med en individ som lyfte mig som knäckte mig, enligt honom? Att det är denna persons fel till att jag är trans. Till att jag inte är heterosexuell.
Men att vara vem jag är, det var inte okej. Hade jag bott i England hade jag högst förmodligen blivit utslängd och han anser att jag borde respektera andra som ser mig som något annat än vem jag är, Phoenix Toni Aspen? Varför ska jag låta en förtryckare styra över mig och mitt liv? Det är endast jag som kan säga vad mitt namn och vad mitt pronomen är. Juridiskt som icke-juridiskt.
Stå upp för dig själv. Klarar inte du av det, så finn tryggheten i oss HBTQIA+ syskon eller din familj/vänner omkring dig. Vi kommer alltid att backa dig för din rätt att vara vem du är och för din rätt att älska vem du vill. Du är stark, älskad och modig. Glöm inte någonsin det. ♥